Dong! Egot for i taket.

När regnet börjar vräka som mest kommer halva barnaskaran, en stor och två små, utspringande och skuttar i poolen. Själv ligger jag i hammocken och tar igen mig efter veckans tunga styrkepass.

Det där med styrka är ju lite relativt i relation till den egna kroppsvikten. Jag har ju haft lite ångest över hur min styrka avtagit det senaste halvåret. På grund av olika omständigheter, dels har jag legat på diet hela sommaren vilket betyder ett kaloriunderskott. Det blir ju svårare att bygga muskler då.

Men idag mötte jag en liten trädgårdsängel som pumpade upp mitt självförtroende och gav mitt ego en rejäl skjuts. Köpte gräsmattegödsel hos henne och när hon visade mig vilken säck jag skulle ta sa hon lite retsamt ’Med de musklerna får du bära säcken själv! Tävlar du?’ ’Eh, haha, nej.’ ’Nej men vi brukar lite skämtsamt säga att vi bär åt alla utom de som det står fallskärmsjägare på!’

Tjoff! Pendeln slog i toppen. Dong! Egot for rakt upp. Mungiporna tog lite tid på sig, förvåningen var för stor. Men sen drog de sig åt sidan det bredaste. ’Oj. Hahaha! Tack då.’

Så dagens styrkepass var tungt, men lite extra roligt. De sex ettorna på 59 kilo kändes plötsligt mycket mer nöjsamma. Det är långt ifrån mitt rekord på 67, men då vägde jag också 65,5. Nu ligger vikten på 59,5.

Så. I relation till den egna vikten. Är det ändå helt ok.

Jag är helt ok.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s